Undvikande beteende och Agorafobi

Ett sätt att hantera rädsla för panikattacker

Panikångest är en ångeststörning som kännetecknas av återkommande och oförutsedda panikattacker. Dessa attacker inkluderar många fysiska symptom, inklusive skakningar, svettningar, svårt att andas, ont i bröstet och illamående. Panikattacker kan också uppstå med kognitiva symptom, såsom en overklighetskänsla och personlighetsförändringar. I en sådan situation känner sig den lidande personen bortkopplad från sig själv och sin omgivning.

Symptom på en panikattack kan vara svåra att hantera. Under panikattacken är det inte ovanligt för personen att uppleva det som skräckinjagande. Personen kan vara rädd för att förlora kontrollen över sig själv eller sitt sinne. Vissa personer som lider av panik utvecklar ett undvikande beteende som ett sätt att hantera sin rädsla för panikattacker.

Vad är agorafobi?

Ungefär en tredjedel av de som lider av panikångest kommer utveckla denna separata ångeststörning. Agorafobi handlar om en allvarlig rädsla för att befinna sig i vissa situationer och att få panikattacker eller andra panikliknande symptom. Det kan innefatta svimning, att känna sig yr, kräkas eller uppleva en migrän.

Personer med agorafobi är särskilt rädda för att få en panikattack under omständigheter där det skulle vara extremt svårt och/eller förnedrande att fly därifrån. En person med agorafobi kan också vara rädd för att få panikattacker på platser där det känns som att ingen kan hjälpa till. Rädsla associerad med agorafobi leder ofta till ihållande undvikande beteende.

Undvikande beteende och Agorafobi

Vad är undvikande beteende?

Vanliga situationer som personer med agorafobi undviker och är rädda för är bland annat stora folksamlingar, stora öppna utrymmet, hissar, broar och resor. Undvikande beteende sker ofta i grupper av relaterade rädslor. Till exempel kan en person som lider av agorafobi och som är rädd för att få en panikattack när hen också börja undvika andra transportsätt, som att vara passagerare på en buss, ett tåg eller ett flygplan.

Undvikande beteenden tenderar att växa med tiden och kan försämra personens livskvalitet. Personens arbete, hem och andra ansvarsområden kan bli lidande. Till exempel kan kanske en person som lider av agorafobi inte åka till viktiga möten, vara med vid speciella tillfällen eller utföra vanliga dagliga aktiviteter. Undvikande beteende kan förstärkas till den grad att personen blir bunden till hemmet med agorafobi.

Det kan vara svårt att förstå hur en person kan utveckla undvikande beteende. För att få bättre förståelse av undvikande beteende kan du föreställa dig att du har panikångest: du sitter i en fullsatt biosalong när du upplever en oväntad panikattack. Du börjar skak, ditt bröst gör ont, ditt hjärta bultar och det känns som att du kvävs. Du vill inte ställa till med en scen, men du börjar bli rädd för ditt liv. Du undrar om du behöver akuthjälp. Du börjar känna dig som om du ser dig själv utifrån. Du känner dig fångar i salongen, och trots att du skäms springer du ut därifrån.

Efter att du har gått och dina symptom har lagt sig känner du dig skamsen över din reaktion. Nästa gång en vän bjuder med dig på bio tackar du nej eftersom du tycker att det är för jobbigt att gå igen. Du börjar bli rädd för att få en panikattack i andra liknande situationer och börjar undvika andra platser där det finns folksamlingar, såsom gallerior eller konserter. Ditt undvikande beteende börjar begränsa ditt liv.

undvikande beteende

Att övervinna sitt undvikande beteende

När en person har utvecklat undvikande beteende kan det vara en extrem utmaning att möta de situationer man är rädd för. Undvikande beteende kan kännas betryggande, och ger personen en lättnad från sin ångest. Detta beteende förstärker dock bara deras rädsla och ångest långsiktigt.

Agorafobi och undvikande beteende kan förvärras om det inte behandlas. Som tur är finns det behandlingsalternativ som kan hjälpa dig att hantera agorafobi och att övervinna sitt undvikande beteende. En typisk behandling innefattar en kombination av medicinering och terapi.

En behandlingsprocess, känd som systematisk desensibilisering, används ofta för att hjälpa personen att gradvis möta de situationer som hen undviker och är rädd för. En person med agorafobi finner det ofta tröstande att konfrontera sina rädslor när hen får sällskap av en nära vän eller familjemedlem.

Med behandling och stöd från nära och kära kan en person med agorafobi förvänta sig att hen kan hantera sina rädslor, och hen kommer uppleva färre panikattacker och undvikande beteende. Detta kommer bidra till att hen kan återgå till ett mer självständigt liv.