Agorafobi, vad är det? – allt du behöver veta om agorafobi

Agorafobi, vad är det?

 Ungefär hälften av alla människor som lider av ångestsyndrom såsom panikångest drabbas också av så kallad agorafobi.

Namnet agorafobi har sitt ursprung i grekiskans ”Agora” som betyder ”torg”. Fobin kallas också ofta i folkmun för torgskräck. Med grekiskans ”torg” menas inte en stor öde plats, utan en marknadsplats full med folk och en intensiv handel, ungefär som på dagens stormarknader.

Den som lider av agorafobi är rädd för att lämna tryggheten i sitt hem och utsätta sig för situationer som är svåra att ta sig ur ifall paniken plötsligt skulle komma. De tycker inte om folksamlingar och ställen där det kan vara trångt. En agorafobier skulle inte klara många minuter på Ullared.  Agorafobi kan även uppstå på stora öppna platser.

Många agorafobiker är rädda för att åka buss, tunnelbana, spårvagn, tåg, båt och flygplan. Agorafobier vill veta att de snabbt kan ta sig bort från en jobbig situation om det skulle behövas och det är ju lite svårt om man sitter på ett flygplan uppe i luften.  Det är också vanligt att agorafobiker känner stor rädsla för att åka hiss, gå genom tunnlar, över broar och på motorvägar. En del agorafobiker känner sig exempelvis trygga om de har sin bil parkerad i närheten. Då vet de att de har en snabb flyktväg om det skulle behövas.

agorafobi
agorafobi

Agorafobi startar oftast med en isolerad attack av panikångest.  Varför panikattacken uppstår är egentligen oväsentligt. Det som händer är att personen plötsligt får olika fysiska och psykiska symtom till synes utan anledning.

  • Det ”svartnar” för ögonen
  • Overklighetskänslor
  • Svettningar
  • Hjärtklappning
  • Illamående
  • Koncentrationssvårigheter

Dessa känslor upplevs så olustiga att personen i fråga snart blir rädd för att drabbas av dem igen. Man blir rädd för sin egen rädsla. Agorafobi som ofta startar redan i tonårsåldern eller i början av vuxenlivet drabbar ingen särskild grupp av människor i allmänhet. Agorafobi orsakas, precis som de andra ångeststörningarna, förmodligen av en kombination av sårbarhet och stress. Kanske har den drabbade en ärftlig känslomässig känslighet som i kombination med yttre och inre stress utlöser ångestkänslorna.

Är agorafobi ärftligt

Exakt hur stor del som orsakas av ärftlighet vet man inte riktigt. Kvinnor drabbas dock oftare än män av ångest ovh agorafobi. När dessa ångestattacker har uppstått ett par gånger börjar personen i fråga så klart att försöka lista ut vad som orsakar dem. Allt personen vill är ju att undvika att bli rädd. Då är det lätt att dar slutsatsen att en speciell plats förknippas med de starkt olustiga känslorna. För att förhindra att symptomen återkommer börjar personen undvika den plats där ångestattacken inträffade.

Precis som ett barn lär sig att inte ta på en varm spisplatta för att det gör ont. Detta flykt beteende är väldigt effektivt på kort sikt. Jag går inte till matafären för då blir jag rädd. På lite längre sikt kommer en känsla av olustighet att dyka upp bara personen tänker på platsen där ångestattacken uppstod. ”Hjälp! Tänk om jag måste köpa mat!”  Hjärnan har en förmåga att generalisera som är till stor nytta i många fall men till nackdel här.

Undvik spisen, den är varm. Undvik även strykjärnet och det levande ljuset av samma anledning. De är varma, du kan bränna dig. För en agorafobiker blir denna generalisering i stället: Undvik matbutiken, där blir du rädd. Undvik även biografen, köpcentret och banken av samma anledning. Där finns mycket människor och då då blir du rädd. När denna generalisering väl har börjat blir den bara värre och värre om ingen behandling sätts in. Agorafobi är en generell rädsla inom ett brett område.

Agorafobi
Agorafobi

Agorafobi-socialfobi

Agorafobi kan ofta förväxlas med andra psykiska störningar. Socialfobi är en av dem och betyder att man undviker alla former av socialt umgänge av rädsla för att göra bort sig. Det kan gå bra att åka till mataffären för där behöver man inte prata med någon men det är betydligt jobbigare att hämta på dagis för där måste man prata med personalen. Social fobi handlar alltså om en specifik rädsla över att vara tvungen att prata eller umgås med andra människor medan agorafobi handlar om en rädsla för att vara bland andra människor där det är trångt och svårt att ta sig fram (svårt att fly).

Hur diagnostiseras agorafobi?

DSM 5

DSM-manualen är en handbok som ges ut av den amerikanska psykiatriska föreningen, APA (American Psychiatric Association). Den används över hela världen för att diagnostisera psykiska sjukdomar och utvecklingsrelaterade tillstånd (utvecklingsstörning, autism m.m). I handboken finns en massa frågor som du får svara på under ledninga v en psykolog som sedan med hjälpa av svaren ställer en diagnos.

I maj 2013 kom den senaste versionen ut, DSM-5, som ersätter den tidigare DSM-IV-TR.

Det finns för närvarande två internationella diagnostiska system, ICD-10 (International Classification of Diseases) utgivet av Världshälsoorganisationen (WHO) samt DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) utgivet av den amerikanska psykiatriska föreningen. Dessa två system brukar likna varandra, men i och med DSM-5 blev det stora skillnader mellan de två systemen. Detta gäller i speciellt i  autismområdet.

Enligt Socialstyrelsen är WHO:s diagnosmanual ICD-10 den som gäller i Sverige. Det är också den manual som används mest i Europa. Alla insatser och diagnoser inom hälso- och sjukvården ska, enligt Socialstyrelsen, kodas enligt ICD-systemet för att man ska kunna titta på data över tid. Om alla använder samma mall i massor av år kan man till exempel se om det blir vanligare med agorafobi eller om det blir ovanligare. Samma sak gäller med andra diagnoser.

agorafobi
agorafobi

Man kan se om det är vanligare att killar drabbas än tjejer, eller om det finns ett samband mellan olika diagnoser. Om man byter system finns det en riska att alla sådana jämförelser blir omöjliga och år av forskning skulle då gå förlorad. . Inom området autism har dock DSM-systemet föredragits rent praktiskt av de flesta kliniker även om diagnosen skall kodas enligt ICD-systemet. man använder alltså DSM 5 för att ställa en diagnos och sedan passar man in den i mallen för ICD för att möjliggöra framtida forskning.

Just nu är Sverige i en brytningstid där det finns en stor variation mellan de olika neuropsykiatriska utredningsteamen – offentliga såväl som privata. Vissa team använder DSM-5, andra ICD-10, ytterligare andra använder både DSM-5 och ICD-10. Det finns till och med team som använder den gamla DSM-manualen. Samtidigt kodas diagnoserna av samtliga team enligt ICD-10. Man använder alltså en mall för att komma fram till rätt diagnos och en annan för att bokföra den så att forskning blir möjlig.

Just därför pågår ett arbete inom WHO med att uppdatera ICD-10 till en kommande ICD-11, som beräknas vara klar 2018. Enligt APA (DSM-5, 2013) försöker de grupper som förnyade DSM respektive förnyar ICD nå en så nära överrensstämmelse mellan DSM-5 och ICD-11 som möjligt eftersom:

  • att ha två olika system i världen som inte har samma kriterier och riktlinjer runt vad som räknas som en psykisk störning och inte gör att det blir svårt att göra jämförelser mellan olika länder.
  • det försvårar för forskare att att se internationella samband och då försvåras möjligheten att upptäcka t.ex. miljöfaktorer som kan påverka människans mentala hälsa (ekonomi, miljögifter, kemikalier i maten).
  • diagnoserna mellan ICD-10 och DSM-IV-TR inte alltid stämde överens trots att målet var det samma. Att identifiera vilken psykisk störning som patienten led av.

Det första man förändrade var den organisatoriska strukturen (man såg till att båda texterna hade samma styckeindelning och tog upp samma ämnesområden). Detta gjorde att arbetsgrupperna för DSM-5 och ICD-11 kunde koncentrera sig på rent vetenskapliga frågor. Målet är att när arbetet är klart ska de båda diagnosmanualerna vara så lika varandra att man kan använda vilken som och ändå komma fram till samma diagnos. Då kan forskare jorden runt sammanställa data från olika länder utan att behöva bry sig om vilken manual landet har använt.

Agorafobi
Agorafobi

Hur behandlas Agorafobi?

För att bli av med agorafobi är det framför allt kognitiv beteendeterapi (KBT) som hjälper. Hur går KBT till?

Det är vanligt att du och terapeuten tillsammans inleder med en grundläggande beteendeanalys.

Där går ni igenom bakgrunden till varför du har sökt terapi: Vilken sorts person är du? Styrkor och svagheter? Framtidsdrömmar? Mål? Livsvärderingar? Aktuellt problem?

Sedan skapar ni en problemformulering och ett terapeutiskt fokus, där ni så tydligt som möjligt ringar in hur problemsituationen ser ut och hur ni ska jobba med den: Vilka beteenden har du för mycket av (överskott)?(Undvikande beteende vid offentliga platser) Vilka beteenden utför du för sällan (underskott)? (Att gå och handla i en galleria) Hur kan detta korrigeras?

Till sist kommer ni överens om en konkret målsättning: Vad vill du få ut av terapin? Vilka resultat är realistiska? När ska ni sluta?

Beteendeanalysen kan i sig ha en terapeutisk effekt, eftersom du får en tydligare bild av din situation och får berätta om din situation för någon som lyssnar. Men det verkliga jobbet sker normalt sett under de senare terapisessionerna. Då går ni in och tittar närmare på enskilda händelseförlopp och analyserar dem i detalj. Sedan kan ni arbeta med att omsätta kunskapen i nya, konkreta beteenden.

ABC analys

Du kanske t.ex. märker att du börjar må illa så fort du ser på en stormarknad, och vill ändra på det beteendet.

Då gör ni en så kallad ABC-analys, som skulle kunna se ut så här:

  • Vad hände innan du började må illa? (Du fick syn på ett shoppingcenter när du åkte hem från jobbet i bilen och kände dig diffust orolig.)
  • Vilket beteende ledde det till? ( Du åkte därifrån i stället för att gå in och handla.)
  • Och vad fick det beteendet – flykten – för konsekvenser? (Oron minskade.)

Flykten leder alltså till en negativ förstärkning: oron minskar. När det sambandet väl är klarlagt kan ni i stället börja jobba med hur du kan förhålla dig till platser som stormarknaden, vilket är mer konstruktivt.

Automatiska tankefällor

Ett annat viktigt inslag i KBT är att identifiera dina automatiska tankar inför problemet. Ifrågasätta dem och om möjligt omformulera dem till mer gynnsamma varianter. Ni undersöker också om du har gått i några tankefällor, dvs. förvrängt verkligheten till din nackdel genom osanna och ofördelaktiga tolkningar.

Räkna även med att få så kallade hemläxor: uppgifter där du får prova nya, mer funktionella beteenden som är mer i linje med dina värderingar. En hemläxa i det här fallet skulle kunna vara att parkera utanför stormarknaden och skriva ner hur du känner dig när du sitter i bilen utan att köra därifrån.

En typisk längd på en KBT-behandling är tio till tjugo träffar, eller sessioner, men både kortare och längre behandlingar förekommer. Enkla, tydligt avgränsade problem kan avhjälpas med ett fåtal sessioner. Mer komplexa besvär som pågått under lång tid kan kräva en längre behandling. Enskilda sessioner brukar vara ungefär 45–60 minuter långa.

Enligt en stor genomgång av metastudier (studier av studier) från 2012 finns det starkast stöd för KBT:s effektivitet vid ångestsjukdomar, somatoforma sjukdomar, bulimi, okontrollerad ilska samt stress. Agorafobi faller under ångestsjukdomar.

Exponering

Den tuffaste delen av behandlingen är utan tvekan exponerings delen. Du kommer att behöva möta dina värsta faror.  I små doser kommer du att behöva exponera dig för en stormarknad, en biograf, en överfull shoppinggata. Det kan börja med att du åker till affären och parkerar utanför. Du gör detta varje dag tills hjärnan har fattat att det inte är farligt. Sedan ska du gå ur bilen flera gånger och sedan gå fram till dörren. Tillslut kan du gå in och handla utan att få panik.

Det är jobbigt, läskigt och ibland nästan outhärdligt, men med hårt arbete, envishet och beslutsamhet går det oftast att få sin agorafobi under kontroll. En del människor klara av att helt bota sin agorafobi med hjälp av KBT behandling.

1177

På vårdguiden 1177 som är en hemsida på nätet kan man hitta massor av information om olika sjukdomar, både fysiska och psykiska. 1177 är en hemsida som drivs av landstinget och har som uppgift att ge råd och tips till alla som behöver Så här står det om Agorafobi t.ex.

Torgskräck, eller agorafobi som det heter på fackspråk, innebär en stark rädsla inför platser där det vistas mycket folk. Som till exempel i tunnelbanan eller i gallerior. Torgskräck brukar ha en koppling till panikångest. Dels kan ångesten över att vistas på offentliga platser med många människor ibland stegras till panikattacker. Dels är det också så att rädslan för att råka ut för en panikattack på en sådan plats leder till att man blir rädd för sådana situationer.

Torgskräck liknar inte fobier mot till exempel ormar eller insekter. Det handlar mer om en allmän rädsla för att tappa kontrollen och inte kunna ta sig bort ifrån platsen där man befinner sig.

Orsaken till torgskräck anses vara en kombination av arv och miljö. Nu vet jag inte hur det är för dig. Men en del som har en medfödd sårbarhet kan ibland utveckla symtom på torgskräck i samband med en kris eller till följd av långvarig psykisk belastning.”

Där finns också massor av bra information om ångest och andra ångestrelaterade sjukdomar. Det finns också sidor som handlar om andra,  mer specifika, fobier som klaustrofobi.

Svår Agorafobi

De människor som lider av agorafobi och inte gör något åt den kommer att bli sjukare och sjukare ju längre tiden går. Hjärnan formar hela tiden nya tankebanor som ställer till det för en agorafobier. Det kan börja med att man får svårt att gå till affären utan att känna obehagskänslor. Hjärnan kopplar ihop affären med andra platser med mycket människor och till slut kan man inte lämna sitt hus av rädsla för att hamna i en situation där man inte kan komma undan om man skulle börja må dåligt. Hjärnan säger till dig att det är farligt att gå ut utanför ytterdörren fast du logiskt sätt vet att det är struntprat. Din logiska hjärna och dina känslor har slutat att kommunicera med varandra och känslorna har tagit över. Så här säger en person om sin agorafobi:

Oftast vaknar jag på morgonen mitt i en panikattack. Det kan räcka att väckarklockan i rummet bredvid ringer för att jag ska få en panikattack. Eller att bilen med morgontidningen stannar till utanför. När jag mådde som sämst i mitt liv var hela mitt liv skräck och panikattacker. Jag hade genom ett trauma hamnat i det tillståndet. Jag kände mig rädd för precis allting. Det var en rädsla som jag inte kunde hantera själv med mina tankar. Jag behövde profesionell hjälp för att orka leva vidare. (—)

De senaste åren har jag utmanat mig själv i många olika situationer som min rädsla för de skrämmande panikattackerna tidigare hindrat mig från. Jag har bland annat åkt tunnelbana i Stockholm och i London. Jag har shoppat i Europas största shoppingcentra i London. Jag har åkt i tunneln under havet mellan Dover och Calais. Jag har flugit till London och jag har flugit till Brighton. Jag åker i rulltrappor och jag åker buss, båt och tåg. Jag har ställt mig i den längsta kön och stannat kvar där tills det blivit min tur. Jag har gått på stora konserter, både utomhus och inomhus. Jag kan gå ensam till tandläkaren och undersöka och laga mina tänder. Jag har startat eget företag som frilansjournalist. Jag kan ta mig ensam dit jag vill utanför mitt hem. Jag går över gränsen för mina rädslor och panikattacker varje dag. Tvingar tillbaka dem en efter en. Vidgar min värld.

Idag kan jag säga att jag har panikattacker. Men panikattackerna har inte längre mig. Jag är stolt över det jag har gjort och att vara där jag är idag. Det har varit en lång, tuff och tröttsam resa. Men den har varit värd vartenda dugg.” (Anna-Karin Mattson, Maskroskvinnan).

Agorafobi och medicin.

 Det finns vissa ångestdämpande preparat som kan användas vid agorafobi. Dessa läkemedel hjälper till vid överföringen av nervsignaler i hjärnans synapser. Blir det fel där får man ångest. Läkemedel som Fluoxetin, Paroxetin och Sertralin är alla så kallade Selektiva seratonin-återupptagningshämmare. De kan göra att panikångesten dämpas. Dessa mediciner kan dock inte göra hela jobbet. För att bli fri från sin agorafobi måste man också få tillgång till KBT-terapi.  Den jobbiga delen av terapin, den där man ska utsätta sig för de situationer man är rädd för kan dock underlättas av ångestdämpande medicin.

Agorafob-test

Det finns flera sidor på nätet som har enkla test man kan genomföra och få svar direkt.  Testet visar att om man har agorafobi eller inte. Testet ska ses som en fingervisning inte en diagnos. Det kan avgöra om du borde söka hjälp på vårdcentralen eller inte. Ett vanligt test på nätet består av 10-20 frågor som besvaras genom att klicka i på en skala hur jobbigt man tycker att det är att göra olika saker. T.ex.  Hur känns det att prata med någon du inte känner? Inte jobbigt, lite jobbigt, mycket jobbigt, jättejobbigt. När man svarat på alla frågorna får man reda på om testet pekar mot att man har agorafobi eller om det visar att man bara har lite vanlig oro.

Agorafobi som är en synonym till torgskräck är en mycket hämmande åkomma som kan göra den som är drabbad till en fånge i sitt eget hem. Kraftiga panikångestattacker gör att många inte törs sätt foten utanför ytterdörren. Det finns dock hjälp att få. Man kan äta ångestdämpande medicin som gör att panikattackerna blir mildare och  i många fall kontrollerbara. Man kan gå i KBT terapi och få redskap att hantera problemen. Många som går i KBT terapi blir så bra att de kan fungera nästan normalt i vardagen. KBT terapin ger dig redskap att förstå hur din hjärna fungerar och hur du ska stoppa den från att göra dumheter. Du får redskap att hantera dina känslor i stället för att de hanterar dig.

Agorafobi
Agorafobi

Nedan är en gammal artikel om Agorafobi som jag bakat ihop med den nya.

Vad är agorafobi? Många av oss kan bli upprörda när vi måste ta kollektivtrafik eller navigera i en upptagen mataffär, men vissa människor upplever extrema rädslor eller oro när de möter offentliga platser som kan vara svåra att fly. De kan bli panik när de måste stå i raden eller hitta sin hjärtkörning när de hittar sitt säte i en fullsatt biograf. Denna rädsla kallas ibland agorafobi. När en person upplever agorafobi kan deras liv bli begränsat eftersom de börjar undvika platser som leder till denna panik. De måste hantera ökande isolering från andra och från erfarenheter som de en gång haft. Det finns ingen exakt orsak till agorafobi, men människor börjar ibland frukta situationer där de har upplevt panikattack eller extrem ångest. När de stöter på dem efter attacken kan de upptäcka att de övervinnas med oro för att det blir lyckligt igen.

Tecken

För att kvalificera sig för diagnos av agorafobi måste du uppleva rädsla eller ångest om två eller flera av följande situationer:

  • Offentlig transport
  • öppna utrymmen
  • närliggande platser
  • vara i en folkmassa
  • utanför deras hem

Ett exempel på ett öppet utrymme kan innefatta en bro , en park eller en parkeringsplats, och ett slutet utrymme kan vara en teater, ett plan eller en stormarknad. Ytterligare symtom kan vara att frukta att vara ensam, rädsla för att förlora kontrollen på offentliga platser, beroende mer på andra att navigera i utrymmen, ilska eller agitation och stanna hemma under långa perioder. I de allvarligaste fallen av agorafobi kan människor stanna kvar i deras hem i många år utan att lämna. När en person med agorafobi frykter öppna eller trånga platser, kommer de att börja undvika att de förhindrar panikattacker eller skämmer ut sig offentligt.

När de börjar undvika dessa utrymmen förstärker detta beteende sina rädslor och får dem att öka. Om de tvingas möta dessa situationer kommer de att uppleva intensiv ångest och symtom som svettning, ökad hjärtfrekvens, andningssvårigheter, illamående, yrsel, bröstsmärta och darrande. De kan också kräva att någon ska gå med dem. Dessa farhågor kommer att störa hemmet och arbetslivet och socialiseringen. När de lämnas obehandlade kan dessa känslor av isolering och frustration leda till depression och / eller missbruk av substanser.